Idag börjar det. Sista dosan börjar bli tom. Min bäste vän blir helt plötsligt min störste fiende. Snuset har givit mig så mycket glädje, den har tröstat mig ner jag varit nere, piggat upp mig när jag varit trött. Jag kommer att sakna prisen.
(Det heter givetvis "en pris snus" och ingenting annat. Prilla känns så...vulgärt).
Två faktorer har spelat in i detta beslut.
Ekonomi. Det är förjävla dyrt.
Tandhygieniskt. Jag tror att min tandläkare stöttar det.
Annars är min motivation ganska dålig. Lets face it: Jag gillar att snusa. Jag gillar smaken och jag gillar nikotinet. Att vissa tycker det är äckligt lämnar mig kall, en pris efter en bättre middag är nästan...obeskrivligt skönt.
Det här kommer inte att bli lätt, jag saknar dig redan, min kära dosa och jag är livrädd inför den kommande veckan. Hur ska detta sluta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar